Summa sidvisningar

onsdag 25 april 2012

Bäääbisar överallt..

...känns det som när man kommer in i fårhuset. Alla har lammat utom en och i dagsläget är det 14 st raringar som skuttar omkring därinne.Dom växer fort som attan och efter en vecka börjas det stångas. Bagglammen är dessutom flera i år och dom är snabba på att mäta sina krafter. Ett och annat lammrace får man också se när flera stycken hoppar fyrfotahopp tvärs över ströbädden.

Det har gått fantastiskt bra hitintills. Tre st har fått stödmatas men alla ser friska och glada ut och det är ovanligt. Tur i oturen att jag varit hemma så jag kunnat ha lite koll på dom under dagarna. Bra för dom och bra för mig. Nånting annat att lägga tankarna på. Folk kommer med sina barn och vill kolla och det är alltid lika roligt .Djur och ungar hör i hop och jag är mycket tacksam för att det fått vara så i vår familj. Inga allergier.

Sen har vi ju en liten Alice som tidigare legat utanför fårhuset och vägrat komma in. I samma stund som  första lammet anlände så var hon inne och sen dess har hon full koll på dom.Tror det väcktes lite moderskänslor för hon vill vara med hela tiden när jag matar "Ullrik" och hans fostersyskon med nappflaska.

Snart är det dags för betessläppning och det känns alltid underbart att se dom sticka i väg på sitt första gröna bete för året. Det lär bli nån gång i senare delen av maj. Sköna maj välkommen...men först en Valborgsmässoeld.





Alice inspekterar
Mysigt med lite sol o värme


tisdag 17 april 2012

Ångest,

Ångest är min arvedel...skrev Per Lagerqvist. Nej Gud förbjude att det vore så. Men nog har det varit en del av den varan under året som sjukskriven. För nu har det snart gått ett helt år. Det känns ofattbart. Jag hoppas att jag  nån gång ska se den här perioden som en milstolpe då allt vände till det bättre. För bättre har det ju blivit och det kunde jag aldrig föreställa mig när det var som värst.

Vi använder oss ofta av ordet ångest på ett slarvigt sätt. "Jag fick sån ångest när jag....bla bla bla....". Helt fel. Det är ingen ångest. Den som haft en panikångestattack vet vad jag menar. Men tyvärr förstår man inte det förrän det drabbar en själv. Och det är vidrigt. Riktigt, riktigt vidrigt.

När jag inte längre kunde gå som jag ville och smärtan var oförklarlig så föll även den mentala biten. Kontrollfreaken hade plötsligt noll koll.

För att försöka förklara känslan skrev jag en kort dikt:

 Ångest
"När den varma vågen
 sköljer genom mitt inre,
 står jag maktlös
 Jag sveps med
 ut i Helvetets Hav"


För precis så känns det - och där kan man få simma runt ett tag. Men det går att nå stranden - tackolov. Hoppas det kan trösta någon som fortfarande kajkar runt därute.

söndag 15 april 2012

Bä, bä vita lamm..

.blev det inte - dom blev spräckliga. Precis som jag sa förut så lammar dom när man minst anar. I går kväll syntes inget särskilt och så i morse hade två tackor lammat. Två lamm var av vardera sort. Den äldre tackan tog hand om sina direkt. Slickade dom torra vilket är signalen till att mjölkproduktionen sätts igång och sen funkar det oftast som det ska. Får har ju bara två spenar så det är ju perfekt när det blir två lamm. Då vet man att ingen blir utan mjölk. Även om dom oftast klarar en till - tillgång och efterfrågan - mjölken produceras allteftersom den dricks.


Detta är en liten dam - ännu så länge namnlös.Hon och hennes brorsa hade turen att få en mamma som varit med förut.

Värre var det med den andra tackan som var förstagångslammare. Hon fick nog en chock och rusade runt utan att göra en ansats att slicka dom rena. Minsta försök från deras sida att försöka få sig en skvätt mjölk möttes av en spark eller en rejäl knuff. Det brukar bli flasklamm när sånt händer och det kan ju verka gulligt men är rätt arbetskrävande - så det vill man undvika. Därför gör vi nu ett sista försök och låter henne stå uppbunden några dagar ensam med lammen. Hon började att slicka lite försiktigt på dom och har vi tur går det vägen och dom kan förenas med flocken.

Det känns som det här kan bli rätt svettigt om dom ramlar in i den här farten. Sju stycken kvar som ska lamma. Det blir trångt om saligheten.Men gulliga är dom.



fredag 13 april 2012

Fredagen den 13.e..

...för 50 år sen föddes min bättre hälft. Det är ju så att man fyller femtio på den veckodag som man föddes. Nåväl, det har ju gått rätt bra för honom - han är ju gift med mig. Eller hur var det nu...? Själv är jag onsdagsbarn och det är ju mindre bra om man ska tro den gamla ramsan ("Onsdagsbarn är född till ve").  I all fall är det kalas i dag men bara ett mindre. Vi sparar partyt till sommaren.

Ett säkert vårtecken - tranorna har landat på vår lägda (åker). Dom är alltid tre till antalet så jag är rätt säker på att det är samma tranor som kommer tillbaka varje år. Vi hörde deras trumpetande när dom annonserade sin ankomst i morse. Att dom är tre har satt igång min fantasi. Är det så att en har tappat sin make/maka och förblir ensam resten av sitt liv? För det är ju det fågelkännarna alltid sagt - att fåglar är varandra trogna in i döden och i så fall även efteråt. Eller kan det vara så att dom är bigamister? Eller homosexuella? Jag har ju aldrig sett några ungar och har ingen koll på vilket kön dom har. Någon som har en förklaring?
I alla fall så blev det ett kort möte för Alice (hunden) fick syn på dom och sen var det kört. Kan ju inte banna henne heller för hon är ju ändå en fågelhund.

Förra helgen tog en fågelskådare hand om en utmattad lappuggla som vi hittade sittandes i kanten av vägen. Glädjande nog så repade den sig och i dag ska den släppas på samma ställe. Det är en mäktig syn att se dom flyga i väg med sina stora vingar. Och inte ett ljud hörs..

tisdag 10 april 2012

Here we go again

Ja då var vardagen tillbaka och jag står mittemellan två festligheter. Bröllopet som var kanonfint och stundande kalas för min lagvigde. Efter ett besök på vårdcentralen i dag så gjorde min utredning dessutom en riktig u-sväng då jag tillsammans med koordinatorn på vårdcentralen kom fram till att smärtrehab inte alls är något för mig. Puh.

Smärtrehab är till för att lära sig mentalt att hantera smärta. Stressreducering, psykologsamtal etc etc.. Det är säkert kanon på många sätt. Men faktum kvarstår ju att efter dom veckorna har jag fortfarande en fot som jag inte kan gå på och jag VÄGRAR acceptera att det inte går att göra nåt åt det! Alltså - nästa instans - remiss till smärtkliniken i Sollefteå där man jobbar på ett annat sätt. Summa sumarum : Man måste vara alert för att orka vara sjuk. Nu börjar tre månader av väntan igen. Andas....

Till något roligare. Fåren har tjockat på sig och juvren har börjat fyllas upp. Det är inte långt borta nu och jag öppnar dörren till fårhuset nästan med andakt varje morgon.Vet sen förut att dom passar på att lamma när man inte är där. Det ska bli så kul med lamm igen. Det hör våren till - liv.....

måndag 2 april 2012

Blandad kompott

Summerar min dag efter att ha träffat smärtläkaren.  Ja vad säger man? "Bryt i hop och kom igen?" Hade trott att det på något (och snabbare ) sätt skulle gå att dämpa smärtan i foten - typ blockader. Icke. Och dessutom var alla mina ortopediska inlägg värdelösa enligt läkaren. De dämpar inte smärtan. Nej tack, det har jag märkt redan. "Konstruera egna för det finns inte det du behöver". Va?? Hade trott att ortopedtekniken kommit längre år 2012. Tur att jag lever med Oppfinnar-Jocke ändå. Fixar han nåt så får det bli till att ta patent på det. Måste ju finnas fler än jag med samma fel.

Nog gnällt om det. Jag åkte bara ner några pinnhål på stämningsstegen. Det blir i alla fall 6 veckor på smärtrehab framöver. Hoppas och tror att det ger mer att få en komprimerad behandling än att gå nån gång i veckan hos en sjukgymnast. Positivt var också att läkaren sa att skadan kan läka ut inom 2-3 år. Därför så ska jag försöka att fokusera på det och inte ta ut nåt skit i förskott. T ex hur sjutton jag ska kunna jobba som lärare då jag hasar mig fram i snigelfart. "Blott en dag...."

Nej, nu ska jag försöka förtränga det här en stund för nu stundar dotterns bröllop till helgen. Säger som dom i Trolltyg i Tomteskogen :

"..... Nu ska det bli ett bröllop.
      Vi gör oss klara för ett bröllop.
      Det blir en la-di-la-da
      dagen lång bröllopsfest "

Ska bli kul.